KÄRLEKEN TILL NÄSTAN HAR SVALNAT

MILJONER känner sig osäkra och olyckliga och vet inte vart de skall vända sig för att få hjälp. En pensionerad affärskvinna berättar: "En kväll kom en änka som bor på samma våning som jag och knackade på och sade att hon kände sig så ensam. Jag sade artigt, men lite kort, att jag var upptagen och inte hade tid med henne. Hon bad om ursäkt för att hon hade stört mig och gick."

Sorgligt nog begick den här änkan självmord den kvällen. Efteråt sade affärskvinnan att hon hade lärt sig en "läxa som satt djupt".

Följderna blir ofta tragiska, när kärleken till nästan saknas. Under de etniska konflikterna i Bosnien-Hercegovina, som tidigare var en del av Jugoslavien, tvingades över en miljon människor bort från sina hem, och tiotusentals dödades. Av vilka? "Av våra grannar", klagade en flicka som hade körts bort från sin by. "Vi kände dem väl."

I Rwanda dödades hundratusentals människor — ofta av sina egna grannar. "Hutuer och tutsier levde tillsammans, gifte sig med varandra och brydde sig inte om, eller visste inte ens, vem som tillhörde hutustammen och vem som tillhörde tutsistammen", rapporterade The New York Times. "Så plötsligt hände något", och "dödandet började".

Det är på liknande sätt med judar och araber i Israel. De lever sida vid sida, men många hatar varandra. Så är det också med många katoliker och protestanter på Irland och även med allt fler i andra länder. Aldrig förr i historien har världen varit så kärlekslös som den är i dag.

Varför har kärleken till nästan svalnat?

Det kan vår Skapare svara på. Hans ord, Bibeln, kallar den tid vi lever i "de sista dagarna". Enligt Bibelns profetior är det här en tid då människor skulle vara "utan naturlig tillgivenhet". Jesus Kristus förutsade att i dessa "kritiska tider som är svåra att komma till rätta med", dvs. under "avslutningen på tingens ordning", som Bibeln också kallar dessa tider, skulle "kärleken hos flertalet svalna". — 2 Timoteus 3:1-5; Matteus 24:3, 12.

Den brist på kärlek som vi ser i dag är därför en del av det tecken som visar att vi lever i de sista dagarna för den här världen. Men lyckligtvis innebär detta också att den här världen med dess ogudaktiga människor snart skall ersättas av en rättfärdig ny värld som styrs av kärlek. — Matteus 24:3-14; 2 Petrus 2:5; 3:7, 13.

Men kan vi verkligen tro att en sådan förändring är möjlig — att alla kan lära sig att älska varandra och att leva tillsammans under fridsamma och fredliga förhållanden?